En kvällsimpuls och en finrexin

När jag får ett infall att röra på mej gäller det att löpa linan ut. Annars vinner soffan, filten och myset. Alla gånger. Jag älskar feelisen att få krypa under en filt i soffan. Att se film eller en serie från dumburken. Gärna med lite gott tilltugg. För att inte glömma virkningen. Och har jag lyckats få in mode:soffläge är det så svårt att bryta mönstret.

Men ikväll så medan jag satt i soffan ( utan filt och mys) slog blixten till. Jag skulle promt ut. Egentligen hade jag tänkt tanken redan på jobbet men den hade nog suddats ut innan jag kommit mej hem. Blev mat och därefter ett soff- vakum. Tills tanken väcktes helt plötsligt. Sade åt karln att värma bastun en viss tid och sedan knöt jag på mej mina nikelöpskor och klockade på pulsklockan. Satt iväg på den trögaste av alla rundor, kändes det som om. Långsamt och motigt och strävigt. Men är nöjd över att jag kom mej ut för att få frisk luft. Och lite liv i kroppen efter en stillasittande arbetsdag.

Och jag har nog inte ångrat att jag joggade ikväll. Man ångrar ju inte att man rör på sej. Men det tråkiga är att jag fått en aning av sjuk hals, som inte alls är välkommen. Och lite början av flunssa, alltså suck! Så nu har jag druckit en kopp finrexin, ätit blodgrape och tänker sova med stickade sockor! Försvinn förkylning, försvinn.

Hittat backen och kan komma ner

Det var verkligen länge sedan sist. 
Många herrans år sedan jag senast stått på ett par slalomskidor. Men idag söndagen 15:de for vi med hela familjens kraft till Vörås stolthet, slalombacken.
Sonen min har blivit biten av slalomflugan och det liksom bara blir större och häftigare. Dottern fick prova på hon åxå med en sele och hyrutrustning, men hon var inte riktigt med på noterna. Hon fick inte rätta grooven i åkningen. Det kan dock bero på att hon varit lite smått förkyld och lite disträ i allt denna helg. Så jag har inte gett upp hoppet ännu för hennes del. Vi ska nog ännu få henne att både ploga och ränna ner i annan stil än störtlopp.

Själv var jag senast och åkte i bättre och större backar i min ungdom. Det var i underbara bildsköna Åre-fjällen. Och inget kan mäta sej med de backarna. När man en gång ( eller flera) sett och upplevt nåt häftigare känns alla "vanliga" tråkiga. Så är det bara. Inte Vörå, Öjberget, Lapua eller andra här runtomkring i omnejden kan mäta sej med the fjällen. Men tycker absolut att det är roligt och kan kalla det rikedom att det finns övningsbackar för de unga som vill bemästra slalomåkningens grunder och konster.

Nu kan jag ju säga att efter att ha åkt 4h med sonen i backen så kan man ju områdets backar och även jag började sukta efter bättre och framför allt längre och häftigare backar. Kunde bra tänka mej en skidsemester såhär huxflux.

Gärna då till svenska fjällen. Eller nåväl, om man skulle hitta ens till Isosyöte eller Levi eller Ruka...

Hittade en gnista, som kan leda till köket igen

Har inte varit så aktiv i köket gällande bakningen senaste halvår, allt förutom matlagning som är ett måste har varit borta. Kändes som man tappat intresset och hela känslan för att vispa ihop degar, smetar och fyllningar. Ingen köks- och bakningsglädje har infunnit trots att jag skummat genom recept och googlat nyheter i köksvärlden eller tittat på aptitretande bilder på diverse efterrätter.
Har varit som gömd bakom en gardin, som inte släpper genom ljuset.

Men så har jag haft ett tusans sötsug senaste tiden. Varit med nosen i lösgodishyllan och fått pli på mej i sista stund innan jag djupdykt in i sockermassans värld.
Ätit frukt det har jag, men det har inte räckt till. Jag har fortsatt att ha cravings efter gott. Helst sockerfyllt till100%.
På fredagen stålsatte jag mej i butiken och tänkte till. Jag mindes ett löjligt lätt recept på kokosbollar (chokladbollar) som inte skulle ha något socker. Inte heller smör. Alltså ett betydligt hälsosammare alternativ. Hade aldrig lagat dem, men nog sett receptet på dem många gånger. Varit skeptisk till smaken.
Köpte hem ingredienserna och tog fram pytsar och mått och fick ihop kokosbollar. Det luktade så gott. Nästan himmelskt, när man är i sitt galna tillstånd att få nåt gott i sej. De smakar precis som vanliga kokosbollar, men är aningen mjukare i koncistensen.

Mina barn tyckte dock att valet mellan vanligt butiksgodis och mina "hälsobollar" var enkelt. De tyckte båda att vanligt sockerladdat och fullproppat av tillsatsämnen är godare än hemlagat.

Men måste erkänna att jag blev förvånad över hur gott något utan socker kan vara. Därför vill jag dela med mej receptet. För att jag vet att vi är många som är fast i ett jäkligt sockersug.




Receptet på hälsosammare alternativet:

ca 10 bollar


100 g dadlar utan kärna  ( jag använde färska )

2 msk kokosolja

2 msk kakao

½ dl havregryn

2 msk kallt kaffe (el alternativt vatten)
    

kokosflingor att rulla bollarna i

Jag körde alla ingredienser till en massa med en stavmixer, men den var lite för kraftlös. Kanske en matmixer, berädare skulle vara bättre?  Rulla bollarna i kokos. Förvara i kylskåp. Och njut.

Så nu då jag hittat tillbaka till min bakningshörna, så kanske även bakningen sätter igång?

Fastlagsbulle vs mango

Det allra senaste är egentligen min fastlagsbulle frossa. ( Har ätit 3 och en fjärdedel på 3veckor). Jag är en total dåre till att äta fettisbullar, med mandelmassa förståss. För har den sylt så är det ju bara en vetebulle med sylt ju, i mitt tycke. Det är helt okej att äta den med sylt men inget slår fastlagssemlan med rätta innehållet!

Men hade en tvist mellan två godsaker på min kaffepaus på jobbet ena dagen. På bordet fanns "ett solbränt strutsägg" som min högre uppsatta kollega uttryckte sej och en fastlagsbulle.

Tittade på dem bra länge. Övervägde.
Åt bullen först.

Och mangon den är åxå uppäten vid det här laget. På tal om frukt så är just mangon den goooooodaste strutsäggsliknade frukten på marknaden. Kan inte få nog av dem, så länge de är sådär saftiga och mumsiga. De liksom bara slinker in och man känner sig belåten efteråt.
Kunde prata gott om den frukten i evigheter.
Men viker lite på "sidospår" och måste erkänna att jag aldrig ätit en papaya. Tänkte att om jag skulle de den en ärlig chans nu i helgen.
Ge  mej tips på bästa frukten/grönsaken/bakelsen.

Min bästa frukt är förståss mango. Den är fin att se på och ännu godare att äta. Bara den inte är skarp och omogen.


Vad är er favorit? Och framförallt varför?

Blommor hör till våren...

Jag är ju en riktig vår-romantiker. Bara fullkomligt älskar färgerna man plockar fram, alla fantasifulla färgsprak och alla babysöta toner. Blommor kommer på borden, kanske främst tulpaner men även andra blomarter. Själv köpte jag mej en krukgerbera när jag såg dem vid min lokala blomsterhandel. Men som jag nångång tidigare nämnt, så är jag ju inte direkt känd för gröna fingrar så min vackra klarröda gerbera har tyvärr vissnat.
Men eftersom jag inte får äkta blommor att leva så fick jag ta saken i egna händer-bokstavligt!

Afrikanska blommor kallas dem. Och jag är förtjust i dessa. Behöver varken vattna eller ge öken-behandling. Bara virka och vips är blomman klar. Det bästa är ju att de håller så länge. Och att man får helt själv välja färgkombinationen.