måndag 28 juli 2014

Juli, juli, juhuuli

Det har varit stora evenemang runtomkring Österbotten senaste tiden. Förra helgen var det både Jakobstads dagars kulminering med gammeldagstorg och dansin på fredag samt lördag medans man lite mera söder över hade Botniacykling på 67 eller 106km.
Själv var jag och dottern på söndagen, 27.7, och kämpade och hejade på duktiga och framför allt stronga cyklister som orkade trampa på i en otrolig värmebölja. Våran hemma-temperatur ute visade på plus 29.


Alltså temperaturen nästsista veckan i juli har varit så mycket sommar temp det bara gått. Kvicksilvret höjs vartefter att solen stiger på himmelen och då inga moln nästan syns, så är ju värmeböljan ett faktum.
Många tycker plågsamt varmt. Visst, det är kvavt och tungt. Hellre sommar än vinter tänker jag då. Hellre  28grader på plus än minus. Det är min åsikt.
På sommaren är det åxå mycket mera aktiviteter. Uteaktiviteter.



Våra kvällar har toppats med en eller flera simturer vid en strand, med havsvatten. Älskar doften som havsvatten för med sej! Härligt kluckande av vågors skvalpande mot stranden och bryggan, roligt att se både ung som gammal ta sej ett dopp i vattnet. Och inte huttra som ett asplöv då man stiger upp.
Har lyckats bli lite brun även jag i sommar.
Tack vare juli solen.
Sex av sju dagar förra veckan spenderade vi klockan kväll vid vattnet. Inga extra flygfän som störde, inga alger som förstört stranden och passligt med människor som kommer och går. Trots att jag jobbat så har vi farit till stranden sent om kvällarna. Det är lugnare på stranden efter klockan 19, det har jag upplevt iallafall.
Vill inbilla mej att jag är lugnare efter en tur till vattnet. Tycker att barnen sover lite bättre åxå efter att man blött sej och varit i solen senare på kvällen. Kan ju dock ha fel på den punkten.



Dessutom är jag så nöjd då jag äntligen fått lite rutin på min motion igen. Jag håller mej till löpningen fortfarande, inte så fanatiskt, men ett jämnt 3ggr per vecka ungefär. Inga långlänkar hittills. Korta knyckar på ca halvtimmen eller så, för det vill vara lite tungt att springa i värmen. Klagar dock inte på värmen. För jag tänker på hur kallt det kommer att vara i november-mars och då vet jag att det är sommaren man längtar till. Det är något att förvara i en ask och kunna plocka fram då mörkret är som tyngst, som mest tryckande på människors sinne. Då ska vi minnas denna vecka, denna månad-juli. Hur fint det levererar sommar, trots en kall juni början.

Säger bara: JULI, JULI, underbara JULI. Väntar på att du ska komma åter!

fredag 25 juli 2014

God sak för andra, ett glatt sinne

 Nu har jag fått hem en beställning på två armband, som stöder för hela slanten cancer forskning. Together for life. Jag stöder goda ting. Jag vill gärna se glädjen i andras tillfrisknande från den sjukdomen. Cancer är en sån sjukdom som verkligen tar all must ur både den sjuke, men åxå från de som är närstående. Det är en sjukdom man får och MÅSTE ta på allvar. För den kan hota det finaste rosigaste skimret i världen. Ta bort den blåaste himmelen på skyn. I ett ögonblick.

 Man kan beställa dessa armband av Heidi som bloggar. Man mejlar henne och på snabb tid fixar hon och tadaa så får man dem i brevlådan. Lycka var att hitta ett kuvert en kväll i postlådan!




Annars blir det rätt mycket strandhäng med barnen. Det är ju solsken och värme över våra slätter. 
Måste påminna alla om hur viktigt det är att dricka i dessa varma tider, för så många glömmer att ge kroppen vätska. Tillräckligt med vätska.
Själv har jag pimplat i mej massvis av vatten, saft och limsa. Det är så nödvändigt. Solkräm på huden.

För solen kan åxå vara en orsak till cancer. Den är så underbar men ack så farlig. Man måste vara försiktig och varlig medan det är solgass och brännande strålar.

Jag är ju verkligen en människa som gillar solen. Kan bra vara i solen å "stekas" men jag är rätt fanatisk till användning av solkräm. Mycket solkräm med stark solskyddsfaktor, minst 30 ska de vara.

Hoppas alla vet att vi skall nu njuta av solen och dess ljus, för kvällarna mörknar.Snart är det höst. Och vinter tid. Njut nu!


måndag 21 juli 2014

Ett eller två slag i saken


Jag har varit så orkeslös och omotiverad, denna sommar, inom träningsbiten att det inte kan ens beskrivas. Tankar har virrat hit och dit men inte ens fallit på löpningens lott inom sista två månaderna. Fick dock nåt osynligt slag i huvudet på vår familjeresa i Ähtäri, för där började jag tänka igen att vilken lycka det skulle vara att orka ta en löprunda utan att vara högröd i fejset och drypa av svett samt tänka "chips,chips,ostbågar,godis..." efter knappa 5km. Började tänka på Nike sloganet: Just do it. Svårare än så är det ju egentligen inte.

Väl hemma så snörde jag på mej mina Nike´s och for på en kort länk i ett småduggande. Kände mej inte alls snabb, inte heller det minsta sportig där jag försökte få ena foten framom den andra. Hela tiden jogg utan någon paus. Vägrar inse att jag kanske borde börja med intervaller igen, eftersom min fart försämrats avsevärt under min lathetsperiod. Med faktum i hand så står det med stora bokstäver; ifall man vill hålla uppe sin fina fart och sina framsteg ska man vörda om dem. Inte släppa det då man åstadkommit nåt av sina mål.

Ähtäri gav mej nog nåt slag, för nu har jag ett drive. Önskar att min iver håller i sej en längre tid. Jag vill kunna njuta av att veta att jag orkar en bit, att jag orkar en längre sträcka utan att fundera över när jag har chans att stanna eller korta av min sträcka.
 Kanske var det björnarna som gav mej kicken att röra på bena?






Annars så rotade jag bland gamla kläder och körde gårdsloppis i närknutarna. Men saldot var uruselt. Även om jag personligen inte tyckte att vi hade så mycket skräp egentligen, det var bara inte rätt köpare på plats vid rätt tidpunkt.

Till och med skylten gav upp då ett häftigt åskväder kom dundrandes över loppisgården och hela kommunen. Det blev mera åska än kunder. Överlag. På bägge dagarna.

Arbetet kräktar in på min tid tycker jag nu. Jag skulle ha så många saker att pynja på med hemma. Eller alternativt sitta på beachen med barna å njuta av vattnets kluckande och ta sej ett avsvalkande dopp skulle inte vara helt fel det heller.


Men jag siktar på att ta vara på dessa ljuva sommarkvällar istället, åtminstone försöker jag. Vara effektiv och hitta lugnet i jäktandet. Att se det fina i alla bråda stunder. Att hitta den gyllene vägen bland allt snår och ogräs.

 Kvällar då det åskat, regnat och varit allmänt trist och tråkigt har jag läst böcker. En,två, tre och många. Nu håller jag på med Peppes omtalade bok Vackra människor.
Dessutom har jag övat på att fläta eget hår. Svårare än vad man skulle tro, åtminstone i början. Sedan rullar det bara på.




De va det lilla i vardagen. Det lilla i sommarkvällen. Nu ska jag njuta av en sommarkväll.

måndag 14 juli 2014

The rainbow in my mind

Tuggar ett nytt välsmakande tuggummi och funderar på färg, regnbågens alla färger. Som pride. Fast ändå inte.
Färg på kläder och mode och i håret och på kroppen och på väggarna.
Jag har en riktig feeling för gult och rött och blått just nu. Alltså solgult. Å blodrött! Klarbått! Då i tanke med kläder. Det ska liksom inte bara vara toner i svart, vitt och grått. Även om de färgerna är en bra bas i garderoben. Men accentfärg behövs! Jag vill se en glädjedans av färg på kläderna. En förtrollande värld av buller å bång!

 Spläsch!
 http://www.prints.se/images/stories/virtuemart/product/168-map-paint-poster2.jpg


 Med håret går tankarna i röda och fräscha uppiggande toner. Kanske har jag nåt höstigt som pirrar i kroppen? Ett sprittande behov av färgklickar i mitt sinne. Ett lockigt hår eller spikrakt. Kort eller långt. Spelar ingen roll, bara det finns färg. Som en fräsig färgkarta :)

På kroppen är jag med tankarna kring min solbränna. Jag har suttit en del i solen, men åxå tänkt mycket på solskydd och att man ska bevara sin kropp. Försöka låta huden, skinnet, vänja sej i sakta mak till Finlands otroliga sommarhetta. Låta skinnet få en "sommar update". Eller möjligen en tatuering eller två. Tänk vad allt coolt man kan göra med sin kroppshydda. Och hur mycket slitage den klarar av.
Själv har jag burit två barn i min mage, och är ganska nöjd över att ha fått den passlig tillbaka. Inte platt, inge sixpack inte heller den största degklumpen. Det är så att jag är nöjd.

 På väggarna skulle det vara roligt att få lite upp piffning i åtminstone 2 av våra rum i vårt hem. Mannen jag bor med skulle säkert bli gråhårig om jag skulle berätta vartenda tanke jag haft för detta hus. Men nu är känslan min så stark, få se om nån vägg hamnar på tapeten i höst.


Jag är så i en fas där jag behöver få vara jag. Behöver få ut MIN färgspläsch. Vill inte följa strömmen med diverse modestuff eller mönster. Vill gå min egen stig ut i periferin.

Det behöver vara färg. Speciellt en sånhär dag då det är lite grådaskigt ute, med mörka orosmoln med åska i luften.
Men även mina skåp behöver rensning, så det kommer väl som en skänk från ovan egentligen. Dessutom behöver jag inte fundera på att vattna mina grödor idag.