måndag 26 augusti 2013

Varför springer jag?

Har sprungit nu i ca 1,5år men enbart på "glad-motionärs"-nivå. Och där har jag ju tänkt stanna. Men i sommar har en arbetskompis lockat mej ut på tävlingsbanan. Hade inte haft tankarna alls på några tävlingar överhuvudtaget, men som sagt blev jag tillfrågad om jag följer med på ett lopp i sommar, Korsholms halvmaraton. Och där började det väl, detta lilla intresse att få sina tider klockade. 


 bild från google



Började springa sommaren 2012, eftersom jag hade fått frågan "om jag är snart lämnar på mammaledigt" och andra frågor som antydde samma sak i ca 6 månaders tid, ungefär 1gång i månaden antydde olika personer detta. Jag insåg fakta och jodå, lite rundare hade jag visst blivit under våren 2012. Men inte tyckte jag att jag var så pösig. Till slut fick jag nog av "är du gravid-frågorna".


Tog tjuren i hornen och lade upp ett mål åt mej själv. Börja springa 1-2gånger i veckan efter midsommar. Och därefter lade jag upp målet att jag ska klara 5km under sommaren 2012.
Kämpigt som bara den var det. Jag började i princip från noll.
Den sommaren i augusti nådde jag 5km och kände mej så jäkla nöjd med min prestation. Jag hade kommit till mitt mål och gått lite ner i vikt också.
Och naiv som jag var tänkte jag att jepp, nu har jag nått mitt mål så nu kan jag chilla lite. Så kom hösten och vintern och jag gjorde åter igen ingenting.Var på en spinningkurs sporadiskt, men inte hjälpte det. Motionsmängden minskade och likaså min motivation för att röra på mej.

 bild från google



Halvvägs in i februari 2013 hittade jag min inspiration för att motionera eller egentligen till löpningen igen genom några löpbloggar jag följt med sen november. Så jag började om, jag började springa mitt i vinterkölden och hittade en oas. Min tid, min egna tid för tankar, för att få kroppen i trim, för att må bättre.

Och det rullade på fint, trots bitande köld och krispiga och emellanåt ishala vägar. Jag ville verkligen detta och det kändes roligt!
I april började jag skriva ner mina km-antal och tider och det blev lite bättre i sakta mak. Lade ett nytt mål för mej till denna sommar och det var 10km i sträck eller att springa minst 1timme i sträck. Och första helgen i juni, då Stockholm maraton gick av stapeln nådde jag mitt mål. Jag sprang 10,5 km i sträck. Jag orkade. Och skulle kanske ha orkat lite till. Men jag var så nöjd!

Och nu springer jag fortfarande. Har inga direkta mål, kanske att förbättra tiden isånafall. Kanske jag springer ett halvt maraton nångång. Vi får se. Men jag har lärt mej att jag behöver röra på mej för att må bra och då väljer jag löpningen. Vill mycket hellre vara ute var man får frisk luft och där utsikten ändras hela tiden. Man får njuta av vad världen har att erbjuda helt gratis!




torsdag 1 augusti 2013

Liten smygreklam

Jag har valt att ta på mej ett tupperware demo här inom kort. Det jobbiga med hela grejen är väl egentligen att få människor att svara "ja, jag kommer". Lättare att säga kanske, möjligen eller jag tror det. Men kan man räkna med dem då eller lämnar de lite på hälft då? Eller så är man lite usel på att bjuda till..
Nåväl det får bära eller brista. Jag inväntar bara att få hem dessa, om inte tupper för nåt annat men dessa flaskor får fulla 10poäng. BÄSTA flaskorna att ha med på jumppa, lätt för barnen att få upp på olika utflykter eller att ha på stranden. Rekommenderar :)
 Nu har jag nog fått någon husmorsknäpp igen. I bake.
Mer än kanske behövligt. Lade upp en deg i början av veckan..och bakade till lite på 60 st kanelbullor. Så nu är frysen laddad med traditionella bullor. Och så himmelskt det doftade i köket den kvällen. Sedan har jag ännu tänkt greja ihop en cheesecake till mitt demo. Men kan ju inte börja med den ännu, tar det kvällen innan själva demot. Men det jag bävar mej för är själva städningen. Oj huujeedamej vad jag kan ha angst över den städning som står mej framom. Känner mej som bilden under. En djup suck. Och jag är inte så noga med städning, men då vi har några kalas därtill efter demon och jag vill bara städa en gång. Allt på en gång vet ni. SUUCK!

Och en låt på det. Det kommer att fixa sej, klarar detta och får sedan pusta ut. Och hondendär Kelly verkar ju vara People like us.