handarbetaren i mej

Jag är riktigt förundrad över min iver för virkningen. Jag virkar nu lappar, såsom grytlappar eller mormorsrutor. Har även en duk på gång. Och tänkte ta mej an ett bokmärke.
Hals över huvud eller nåt sådant kanske....

Men samtidigt skulle jag vilja kunna sy. Det är nåt jag inte riktigt kan.
Sy är så svårt. Speciellt om det skall vara raka sömmar!
Det är som för en fisk att simma på torra land.
Sneda sömmar, hål i sömmen, ojämna kanter, synålar som brakar av på mitten. Trådar som "tållar" sej i tyget. Ja allt som kan gå fel...det går fel.
Det kan gå bra typ 5 minuter. MAX!
Sen efter mina försök med symaskinen har jag bara korta nerver, kort tålamod och fula ord kvar.

Och så läser man dessa underbara händliga damers bloggar där symaskinen går varm, stickorna knicksar mot varandra i hög hastighet. Och de mår bra av det.
Kanske någon dag kan även jag hantera en symaskin. Tills dess håller jag mej till virknålen.