Ni vet dagar då allt rämmar och det som inte brukar gå snett bli total förödelse? En sådan dag har jag haft. Kanske inte helt och hållet men så gott som och varav kvällen bli bara sääämre och säämre. Väntar bara att de små knådden ska lägga sej, eller nej väntar på att de ska somna in i bädden så fin.
Alltså egentligen började dagen inte så pjåkit, när jag tänker efter. Fick sova ganska länge till 8:30-ish och morgonmålet gick utan större blessyrer. Men sedan.
(Här försökte jag få in en bild, men idag är det ingen lycka på den biten heller.)
Hade inplanerat en dag på stan med underbara vänner. Jag skulle få "kasta" barnen till mommo och moffa och de skulle sköta. Jag skulle gå å strutta på stan i gott sällskap, ta en kaffe och kika på godingar till julklappar. Sedan möjligen fara på julfest ordnat via jobbet.
Sonen kinkade före bilen ens startat mot morförälderna, eftersom detdär jää*la dataspelet var prioritet ett. Datafan. Efter några hot och flere hot stängde han av skärmen och joinade mej och den pigga dottern. Hon var inte det minsta bromskloss idag, en riktig sötnos.
Men sonen. Han gick ut i sina mjukisbyxor och drog på jackan på sin t-shirt och benade mot bilen. Nåja, han fick ju en väska med med extra kläder så de är väl ok...eller? Startade bilen och minndes att pojken inte äger ett ända hanskpar. Han har två höger hanskar. Så via halpa-halli i all hast och där hittade vi ETT par, som passade. Vi köpte. Och då ser jag att sonen klätt sej med gummistövlar. Halåå! Alltså det är -9 grader ute och han travar i kumppare. Kör tillbaka hem och letar fram hans VINTERdojor.
Och då först börjar vi färden mot stan, jag hinner tänka att nu ser det bra ut. Ljuset i tunneln men ack,ack.
Vi kommer till morföräldrarna och sonen fortsätter kinka om datorn. Där är det bestämt att inge dataspelande skall utföras där, man ska ta vara på tiden tillsammans och göra nåt vettigt. Som att gå ut och aktivera sej eller spela bordsspel eller annat "gammaldags". Han kinkar med alla och om allt. Jag som hade en tid att passa, lämnade mina föräldrar med en snäll och skötsam dotter och en son som var driven av en dårfink, blev lite sen men ja, fick träffa mitt lilla fadderbarn ❤️ Och hans mor H. och bästa S. Där gick väl allt galant får jag nog medhålla om förutom att tiden knaggades av i kanterna lite. De är så underbara! Verkligen.
Väl hemma så hade jag sönder en av mina favorit fönsterlampor, har allstå haft 2, numera 1. Krasch i stengolvet en gång och splitter ööövetallt. Sån ordhärva jag rabblade. Sedan vid läggdax så råkade min ena nagel klösa till dottern. Datan kapsejade och inga bilder vill samarbeta med detta telefoninlägg. Blev ingen julfest heller då jag hittade ingen skötare till kvällen till barna med klös i. Jag är osammanhängande men puh, nu måste lyckan vända. Både 13:de och 14:de är datum och snart över bägge två.
Jag vet att man borde ALDRIG blogga ilsken sur och tvär men nu gör ja de. Släpper ut lite ånga. Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar