Diamanter som glimmar

Jag är så glad och skattar mej lycklig att ha underbara vänner som berikar mina stunder i livet. Åt dem som lyser upp min tillvaro så i denna gråa värld. Riktiga powerbooster man får av dem, mina vänner.
Ni värmer min själ på samma sätt som ett vinglas pirrar i kroppen.
Ni är som diamanter för ögat.
Diamonds in the sky

Jag glömmer bara alltför ofta att nämna det åt dem. Men utan vänner skulle jag inte orka kämpa.

Freddie säger det bättre än jag!

Livet gör rum

Eller vad skall man kalla det, det långa uppehåll som varit. Det har hänt massor och inget. Livet.
Och jag vet inte om jag skall fortsätta med att skriva heller. Jag är en periodare. Och hade så mycket jag skulle berätta och visa och så rämmade hela skiten. Usch så grym jag är.

Jag vill ju så gärna vara här och skriva av mej. Men att hålla allt på en riktigt bra nivå, utan att det känns för tidskrävande, är svårt. Man vill så mycket. JAG vill så mycket. Men ser det inte hända just nu.

Jag har hittat min lilla kökspassion igen- bakandet! Jag trivs i köket då jag får fixa i egen ro. Får andas kryddor. Det är ju underbart. Ännu bättre är det då man lyckas med både smaken och utsendet. Så den senaste tiden har jag njutit av att stå i köket med enträslev i ena handen och en pöts i andra och sedan få till stånd muffins, äppelpajer eller annat smaskigt.

bild lånad av minbebis.com/blogg/mymiracle

Och står jag i köket har jag verkligen inte datorn med mej.

Annars är jag väl på min nybörjade spinningtimme eller springer på föräldramöten. Tycks komma papper på papper från skola och dagis och möte hit möte dit. Så man inte ens minns allt.
Var det såhär att bli vuxen? Man vill hinna, men jobbet tar sin del. Att sköta hemmet och dess inneboede tar sin del. Och man vill ju ge tid åt vänner. Och lite åt sej själv.

Min tid.
- Hur skall man placera den för att få bäst avkastning?


.

Grekiskt på menyn

Ikaria var stället där jag fick uppleva min grekiska passion i ett blomstringsskede. Maten i den grekiska restaurangen är värd ett pris, åtminstone lördagen den 14:e juli. Gordon Ramsy får nog ta och kukka sej i ändan, med sina pjuttfnutt menyer.

Härrekuke vad jag blev tagen då jag läste menyn. Jag kunde ha beställt massor.

Och som jag satt och bläddrade och vända sida till sida.  Kyparen Glad fick komma några varv via vårt bord innan yrbollen kunde välja sin maträtt för kvällen.

Här är då min gudomliga maträtt. Don´t ask vad den hette. Det har jag nog för länge sedan glömt, med smakkörtlarna fick verkligen sej en såkallad munorgasm! Totally bueno! Magnifico!

Jag var mätt efter halva tallriken Men det var så gott, gott att jag tryckte i mej så gott som allt. Och mätt som jag vet inte vad. Och då kommer ju herr Glada Kyparen fram och skall bjuda mej en efterrätt.
*Puh*
Jag tog en underbar bananasplit. ( Ingen bild på denna. Fast jag var mätt som vad så slank efterrätten ned som ingenting. A piece of cake där med efterrätten.)

Far dit till Olympiakvarteret i Vasa, där hittar ni Ikaria. Dit skall ni styra kosan.

Sedan blev det:

Sangriabål. Do I need to say anymore?!

Trögt i sommar

Jag har inte haft något att komma med och hjärnan kör på tomgång. Men hoppas att nu med min semester skulle åxå inspirationen komma tillbaka. Jag har ju sedan midsommar startat mitt "nya, sunda liv". Haha! Med andra ord lite mera träning i mitt liv och lite mindre ohälsosamt småplock jämt och ständigt. Okej, lite mer träning stämmer, men matsidan är ju galet svårt att lämna bort. Alltså här snackar jag om pizza, grillmat och annat trevligt och flottigt. Inte en chans att man lämnar bort allt. Man måste ju få unna sej en glass eller gris med rödlimonad. Åtminstone ibland :) Nu har jag dock däckat på soffan och barnen stirrar sej bort i buuklubbens magiska värld på webben. Ganska skönt såhär fredagen till ära. By the way, 13:de är datumet.

Vatopåttar å växter

Regnet har lagt sej men gör sej påminnt varje gång man ser ut genom fönstret. Vattenpölar as in djupa, djupa gropar och inte småa grunda skvättpölar.

Min man hade snickrat ihop en söt lite "blomlåda" förra året, som varit fjolårets 100%-iga  smultronställe för oss. Gav finfina smultron.

Men nu har regnet gjort sitt och jag misstänker att vattnet dränkt ner det lilla hopp om att det skall växa en enda smultronpärla i sommar. Se nu hur stackars plantan lider i lådan..

Annars så väntar jag mest att mitt lilla frö skall växa sej stort och bli en vacker blomma. För här bådar det gott :)

Annars är det mest regn. Regn. Och åter regn.

Men som det sägs efter regn kommer sol. Frågan är ju bara när.

Stark i Geografi

-Mamma, vet du dendär öknen i Italien?
-Näe, för det finns ingen öken i Italien.
-Men då var det nog i Egypten. Det låter ju precis samma.

Alltså jag hör det inte, men gör ni?
Lyssna och läs noga. ITALIEN. EGYPTEN. Italien. Egypten.

Noup. None.
Eller??

Första utekaffet

Morgonkaffe på utsidan av huset. I sköna solgasset nio-tiden en lugn söndag. Med ett stycke choklad från lidl och en allers för att koppla av sinnet.

Och så märker jag att jag inte ens klarat av att posta iväg detta till min egen blogg.
Tekninkens underbarn.