Efter min onsdagskväll på stickcafét vid Norrvalla satte det sprätt på virknålen igen och stickningen åxå för den delen. Fick ny inspiration och funderar nu om jag skulle börja på en tröja, i vuxenstorlek. Men jag har ju några projekt på hälft ännu. Detta har jag suttit med nu sedan onsdagen, försöker få ihop ruta efter ruta. Utan att tänka på något skillt mönster. Varför måste det alltid finnas ett mönster?
Sonen sa att den ser bara "råddig ut". Varför kunde jag inte lägga en rad av en färg och sedan nästa rad en annan. Eller sedan som schackmönster. Ja, jag vill inte ha det som alla andra är väl mitt svar. Vill ha en egen som ingen annan tycker att de skulle skaffa.
Mormorsrutor |
Sedan märkte jag även det att min iver för virkning har ökat, medan sticksömmen drar iväg i korgens botten. Så stackars tröja jag har i tankarna, kanske bara lämnar där. Nåväl, jag har mönstret klart i en pärm och väntar.
Lila, så fina. Tulpaner. |
Hon kom även över med en påse syltgrisar. Alltså, jag hoppas att jag åxå blir en lika omtänksam gammal tant då jag kommer i hennes ålder.
Jag berättade ju om att jag skulle kapa mitt hår i senaste inlägget. Det blev väl inte så dratiskt i slutänden. Bad om en sned lugg, det fick jag. Sedan sa jag att jag är öppen för förslag, berättade lite vad jag funderat på och om hur jag brukar ösa min tid på allt annat än mitt hår
Hon sa hur hon tänkte och jag sa det låter nog bra det. Hon klippte och klippte. Såhär blev det. Jag kände mej så snygg och fräsch. Det brukar man ju då man kommer från frissan. Dessutom är jag lite stolt då frissan sa att färgen är helt chick för våren nu. Det var inte en total förödelse med min "misslyckade färgning".
Men aktar mej noga nästa gång jag väljer att kleta ljust i håret.
Nu ska jag fundera om jag ska köpa fönsterlampor eller inte. Har nämligen lyckats söndra en och måste ha två. Så jag MÅSTE ha nåt i mörkret om kvällarna. Om våren, om våren då händer det mycket. Även missöden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar