pannlugg. Eller inte?

Jag har nu ett bra tag funderat på att klippa pannlugg och samtidigt tänkt över en sidecut.
Har haft pannlugg förr, ifjol denhär årstiden hade jag det senast och då hade jag haft det i ett halft år. Så jag är helt okej med det. Men sidecut är lite nytt och häftigt och än så länge har jag inte provat det.
Och ju längre in mot våren och sommaren vi kommer desto mer sugen blir jag på någon drastisk förändring. En tid sedan gav jag fria händer till en kompis för klippning, men hon klippte en frisyr lite i stil med Meg Ryans på bilden.Ett säkert kort. Hon vågade inte riskera att det skulle bli galet olikt. Och hittills har jag varit mycket nöjd.

Det som är skillnaden med Megs och mitt hår är väl...att mitt är RAKT. Som en linjal. Försöker jag böja det med locktång eller andra manicker, håller frisyren i sej i sisädär max 1 timme om ens det.
Men nu har det där suget efter pannlugg kommit åter. Sidecut är nu bara ett minne av jag-vill-ha-för-stunden-frisyr, då jag tänker tillbaka. Men luggen. Den återkommer.

Får se nu då om jag tar till saxen och försöker trixa till det själv, och komma med hedern i behåll eller blir det att ringa en madame som kan hantera saxen med större säkerhet än jag.

Sen är ju färgen på kalufsen ett kapitel i sej. Men kanske det kan vänta? Om solen visar sitt vackra nylle kan det ju hända att jag skulle nöja mej med solblekt hår.

Men pannluggen. Snorkfröken eller inte. Det är frågan.

det kommer på posten

Oj denna iver till en sund kropp. Alltså -jag erkänner- har fått lite av en släng body2013, men har som så många andra år fått ta ner kraven.
Tänkte tvättbräda, fasta ben och armar och sådär ledigt ostressad look. Som alla filmstjärnor, då man ser ut som en skänk från ovan, utan att jag skulle behöva retucha mina bilder.
Ja, jag vet det kommer inte på posten bara sådär men det gör böcker som handlar om ämnet :)

Så roligt nu då mina böcker ääääntligen landade hemma. Som jag tänkt på hur rolig läsning jag kommer att få. Men nu insåg jag hur hårt man måste gå in för sin grej. Annars får man vinka adjö till den platta och fasta magen. Och säga välkommen muffinmagen, som putar sådär väl känt.

Även om jag springer på länk nu som då betyder det inte att jag är en fanatisk och målmedveten gå-ner-i-vikt-are. Snarare vill jag njuta av lite(läs: mycket) choklad, glass eller någå goda bakverk nu som då, för att inte säga nästan regelbundet.

Så det är no worries.
Sund kropp ja, mycket gärna. Men nej tack att avstå från det jag verkligen njuter av.

Tror jag ska ta en av dessa till läsning, med liten godbit i andra handen.

Trötter, trötter

Har varit så jäkla förbaiskat trött nu denna helg. Redan på fredag, dären 7-tiden på kvällen var min låga på spar, riktigt svag. Och klockan 8 for jag i säng. Men med den tanken att bara vila en stund, men den lilla stunden blev att jag sov klockan runt. Vaknade alltså på morgonen just före 8. Med kläderna på. Och ett fejs, som kändes smutsigt av gårdagens smink. Och en mun med oborstade tänder. Håret i den där gårdagens hästsvans, men aningen mera asig. Fullständigt troll, med andra ord.

Så projekt nr.1 på morgonen var att fräsha till sej lite grann. Sedan var jag sådär passligt trött igen. Har haft ute sängkläder och kläder, för uppfräshning. Men det gjorde mej bara tröttare, all denna vårstädning(?). Så det blev en tupplur idag på det.

Och nu är kvällen här. Jag är igen trött.
Kan kanske bero på att dottern verkar ha fått sej en släng av förkylning. Naturligtvis brukar jag vara nästa på tur för samma sjuka. Då det bara duger med mor då man är krasslig. Än så länge tar ja i trä och koputan puuta. Med hopp om friska dagar. Med hopp om ork till imorgon.

 

mor vs barnen

Och när jag tror att detta skulle locka ungarna att komma ut. Härligt solsken, en temperatur som stiger vackert på mätaren. Vårdropp från taken ute. Fågelkvitter och lov om underbar dag.

Så hör jag hur de slår igen dörren till sonens rum. Lyssnar då några möbler dras. Och sedan ett otroligt tjo. Nu har de inte tid att fara ut. Så jag öppnar dörren och kollar.  Så de har klätt  av sej. Halvnakna. Där står de i sina kallingar och trosor. Och ropar: "Gladiator redo? - Hey, hey, hey! Utmanare redo? -JA!"
 3-2-1!

Behöver jag säga att mitt alternativ var uruselt i jämförelse till deras lysande idé.

out 4 a run

Vilket underbart väder det varit idag! Perfekt för att fara ut på en länk, eller hur? Inte bara för länk utan även för andra ute aktiviteter. Barna har fått åka pulka, klättra på småa snökullar ( som i sakta mak smälter bort), sparka i snö och kasta snöbollar. Ingen lycka i att åka på sparkstötting längre, marken bara skrapar i. Så vi kom överens om att om det är en lika underbar dag, som denna sista mars imorgon, så då tar vi fram cyklarna och far på en tur.

Det var bara solbrillorna som fattades i dagens läge! Och ett par sådanna ska jag inskaffa denna vår!

Jag och min bror bestämde oss för att fara på en lätt joggingtur idag, medans solen ännu stod högt över himmelen och värmde så skönt. Han jobbar för försvarsmakten, så hans kondition är ju helt otrolig. Då han gör ett "lättare" träningspass så är det helt klart att han har betydligt högre krav än vad jag har på mej.
Han försökte lugna mej med att han nu inte sprungit så mycket på sistone. Men det var definitivt han som höll en jämn och fin takt när vi sprang, och jag hängde med.

Jag blev förvånad över att jag orkade hänga med så pass bra i hans joggtakt ( vilket definitivt var mera springtakt för mej). Det blev alltså 3,3km på 20 minuter, så jag är nöjd med resultatet. Det var så jag kände efteråt att det är inte alls omöjligt att klara ett av mina mål jag satt upp åt mej själv i år.

Ta vara på de underbara soliga dagarna som ges för att få energi utav solen. Den är en helt otrolig energikälla! 

Påskpyssel

Imorse vaknade jag trött som en sengångare. Vet inte vad det är som påverkat mej i den grad att jag fortfarande är som en zombie. Väntar bara på att natten ska göra entré.Men först gäller det nog att fara och bonga in någon påskbrasa, som är en tradition i Österbotten.
Nåväl.
Min poäng går snart förbi. Jag skulle ju berätta om min skapande stund. Varje år har jag gjort nåt litet påskpyssel, som barna får ge åt de snälla människor som delar ut godis till dem. Men i år var jag så utan fantasi dagarna innan att jag sparade pyntpysslet till sista stund.

 Tog fram papper, sax och några färgpennor. Ja, och lim.
Jag hade en liten idé, som sedan blidde som såhär. Lite klipp, klipp utan mönster.


Sedan måla och pricka i ögon och måla näbb. Lite lim och en botten. Blev blått paff då gröna var spårlöst försvunnet. Och sedan bara att låta limmet torka. För att inte glömma Glad Påsk.

 Ja, ett sista minutens pyssel. Jag vet att många inte har något alls med sej då de går som påskkärringar. Men jag vill ge något. Även om jag vet att de högst troligt hamnat i skräpkorgen samma stund barnen vänder ryggen till och går
till följande dörr.







GLAD PÅSK!

Soligt sinne

Har haft en lång oskriven tid, som jag hunnit begrunda saker och ting. Och tänkte att jag vill gärna skriva lite om ditt och datt. Speciellt nu då jag plötsligt fått ett för mej konstigt intresse, att springa och ha ett litet del mål (som jag än så länge håller till mej själv). Så misstänker att det kommer i stora delar att handla om detta intresse nu.

Förra sommaren hade jag som mål att orka springa 5km i ett sträck och det var ett stort steg för mej, eftersom jag inte tränat löpning på många år. Och jag sprang, som ett tok då jag kom igång.
Var tredje dag var jag på mina fötter och kom längre sträckor varje vecka. Med tanke på hur plötsligt jag fick idén att springa och sedan klara mitt då tänkta mål var helt otroligt. För efter midsommaren började jag på och redan i slutet av juli var jag uppe i 5km. Men hösten kom och min löpning lämnade på hyllan. Det lämnade helt för egen del. Men på nätet hittade jag några löp-bloggar jag följde med aktivt.
Jag var på spinning sporadiskt på hösten men det gav mej inte det jag behövde. Och sakta kom mina bortsprungna kilon tillbaka.

I januari anmälde min kompis mej på kettlebell-kurs. Och det har nog barit bra för mej. Annars hade väl jag nog suttit där i soffan men en godispåse i handen eller chips. I januari läste jag några fler träningsbloggar och tänkte att fasen inte kan jag vänta mej resultat av att bara läsa om då andra tränar eller springer och hoppas att jag en dag skall lyckas med lika fina resultat som dem. Så en kväll bestämde jag mej. Ett delmål. Det ska jag ha!
Nu springer jag gärna, mer än gärna. Känner inte att det är för jag måste. Det är för att jag känner mej piggare och mera uppåt efteråt.