Mina tankar kring Naisten kymppi och min löpning

Jag var så fundersam över loppet. Man delades upp i grupper, beroende på ens egen löpform. Första gruppen var "kuuma ryhmä", en grupp som skulle bestå av de snabbaste löparna. De som springer hela tian på rejält under 60minuter. Andra gruppen skulle bestå av löpare, som håller tiden kring en timme och tredje gruppen var joggare som är kring 1h30minuter i farten och sen kom 2 promenerar-grupper.

Ännu kvällen innan satt jag, Malin och Hanna och funderade över hur vi ska platsa in i de olika grupperna. Efter några om och men samt hit och dit så bestämde vi att jag skulle i 1:a gruppen och de andra i de två följande grupperna. Alla vi hade olika starttider i dessa grupper, för att det skulle underlätta trafiken i storstaden.

Väl på söndagen peppade jag mej mentalt att jag skall klara av detta, att springa rejält under 1 timme dessa stundande 10km jag hade framom. Anmälde mej till grupp ett och satte vid anmälningsdisken en gissning på min tid i målsnåret till 57:30minuter.
Olika samarbetspartners sålde helt makalöst bra grejer på plats. Jag borde ha fattat att ta med både visakort och borde verkligen ha tömt kontot före. Nåväl, jag sparade en slant eller 100 då jag klantigt nog inte tog med plånbok.
Det som nu harmar mej är att en löparkjol i rosa lämnade. Men det var kanske inte dags för löparkjolen för mej ännu.

Innan start:
Vi hade en uppvärmning med någon flickgrupp, som jag inte såg, och starten gick 13:00. Tog sikte på en blåtröjad tjej som sprang ca 7meter framom mej och jag tänkte att henne får jag inte tappa ur sikte.
Loppet:
Vi var i rätt stor klunga i början, men de snabbaste kutade givetvis iväg som skott. Jag kände att jag hade pigga ben och var redo i skallen. Trummade på asfalten och jag hängde med väldigt bra till 5:te kilometern, därefter kände jag att min smidighet minskade i. Den blåtröjade tjejen försvann plötsligt ur sikte och jag tog sikte på en ny tjej som höll mer bekväm fart. Där sprang jag och väntade på nästa dricks-depå, som skulle vara vid 6,5km och då kändes 10km som urbota långt. När jag väl passerat skylten som visade på 7km så kände jag glädje, då var det betydligt mindre än hälften kvar av loppet. Och där nånstans såg jag den där blåtröjade tjejen igen om hakade på.
Slutet:
Och när man kom till målrakan var lyckokänslorna högt uppe. Det var en riktig boost att dessutom kunna klocka av pulsklockan på min bästa tid hittills på 10km. 54:37minuter!

Både Malin och Hanna presterade fint de med. Jag är så stolt över oss alla tre. Vi gjorde det riktigt prima!

Efter målgång så fick vi en bag med sallad, bröd, proteinpatukka, banan och olika drycker.
Till evenemanget hörde att artister skulle uppträda men det skippade vi för vi hann nätt och jämnt duscha, byta om och hämta ut våra väskor för att sedan ta sikte mot flygfältet hem igen.

Så. Nu är det bara att hitta ett nytt lopp och nya utmaningar ;)